News: Vid störningar följ oss på twitter.com/landgangen 20 October 2014 kl. 10:07
Welcome, Guest. Please login or register. *



● Veckans bild ●



M/S Costa Marina i Stockholm 27 maj 2009
© Foto: Kim Viktor

Trött på att läsa om Finlandsfärjor?
Pages: 1 [2] 3 4   Go Down
  Print  

  Trött på att läsa om Finlandsfärjor?
Author Message
Mitsui 1181

Offline Offline

Posts: 3 419



« Reply #15 on: 03 May 2009 kl. 13:28 »

Tack Clayton och ML för intressanta reflektioner!

Nu har vi verkligen kommit in på ett av mina absoluta favoritämnen, med utvecklingen av deap sea roro under 70-talet. Jag har sökt efter info om den av ML nämnda "Tamerlane" men inte lyckats hitta några bilder eller fakta. Jag vill därför visa lite material som presenterades i Tranatlantics personaltidning under 70-talet.

Jag har givetvis ingen copyright på vare sig text eller bilder, men hoppas på att det anses vara okej för oss som är intresserade, att förkovra oss i detta över 30 år gamla material.

DEN TREDJE GENERATIONEN RO/RO:s AV PARALLA TYP

Det var 1970 som Eriksbergs Mek. Verkstads AB till Transatlantic levererade PARALLA, det första av tre (Paralla, Allunga och Dilkara) Ro/Ro-fartyg beställda för Pacific Australia Direct Line eller den s.k. PAD-servicen. Fartyget erhöll en enorm publicitet och blev världsberömt främst tack vare sin vinklade 165 tons akterramp, som gjorde henne oberoende av fasta terminalanläggningar. Rampen hade konstruerats av Navire Cargo Gear i nära samarbete med Transatlantics tekniska och lasthanteringsavd.

När de skandinaviska linjerederierna Firma Wilh. Wilhelmsen, A/S Det Østasiatiske Kompagni och Transatlantic i början av 1970-talet organiserade om sin trafik på Australien i Scan Austral föll valet på en något större och förbättrad PARALLA-typ. Mellan september 1972 och augusti 1973 levererades sedan BARRANDUNA och hennes fyra systerfartyg (Tarago, Tricolor, Tombarra och Lalandia). Tvenne generationer hade sålunda satts i trafik. Genemsamt för fartygen var att framdrivningsmaskineriet bestod av tre medelvarviga S.E.M.T. Pielstick motorer. Längden ö.a. och den mallade bredden var 197/207 m och 28,65/29,57 samt dödviktskapaciteten 20.225/23.250 ton för PARALLA resp. BARRANDUNA.

Introduktionen av den vinklade akterrampen blev mycket betydelsefull och idag finns det ungefär 40 oceangående Ro/Ro fartyg av NCG:s konstruktion i trafik eller i order. Erfarenheterna från de gångna åren av rampen och fartygen med för den delen har varit mycket goda. Detta är så mycket mer glädjande att notera eftersom en hel del varnande röster höjdes i början. PARALLA-idén har under senare år därför utvecklats ytterligare och när nu G3-fartygen i ett par versioner med varierande storlek från 28.900-32.750 tdv. är i det allra närmaste färdiga på ritborden torde de under de närmaste åren kunna sättas i trafik på linjer där Transatlantic deltar i servicen.

Vi har därför funnit det lämpligt att nu ge en kort presentation av fartygen, som sedan kommer att följas upp med utförligare information så snart de kontrakterats. Vari består då de väsentliga skillnaderna mellan G3 och de tidigare generationerna? Längden ö.a. blir 228/216 m för den större respektive den mindre versionen och den mallade bredden för samtliga hela 32,26 m d.v.s. Panamax. En långsamtgående maskin har kunnat väljas tack vare att rampen upp till väderdäcket ligger i centrum och används som maskincasing samt att samtliga avgasrör tas upp bordvarts om styrbord. Akterrampen på ca 350 ton har enorma proportioner. Den är utfälld 12 m bred och 50 m lång mot 7 respektive 32 m för BARRANDUNA. De fasta ramperna över vilka lastflödet löper in och ut i fartyget har kunnat göras avsevärt bredare, vilket kommer att göra lastnings och lossningsoperationerna mycket säkrare och snabbare.

Dessa ramper har dessutom kunnat arrangeras så att man från rampdäcket kommer direkt upp på väderdäcket. I praktiken kan alltså enheter med två containers i höjd, trailers samt alla förekommande tunga truckar trafikera denna ramp. I de första generationernas fartyg passerar trafiken till väderdäcket genom ett tremetersdäck, vilket innebär att specialkonstruerade truckar, som medföljer fartygen, måste begagnas för de tyngre transporterna. Bredden av ramperna i fartygen medger endast körning med en tjugofotare på tvären. Avslutningsvis kan nämnas att containerkapaciteten för de olika Ro/Ro-fartygen är för G1 ca 1.200, G2 ca 1.400 och G3 ca 1.500/1.700 TEU.


Vidare följer en liten serie bilder ur olika nummer av Transbladet.

Mvh // Henrik





« Last Edit: 03 May 2009 kl. 13:33 by Henrik Johnson » Logged

www.motor-vessel.com - a blog dedicated to people with passion for shipping, shipbuilding and engineering
ML

Offline Offline

Posts: 135


« Reply #16 on: 03 May 2009 kl. 22:20 »

Minnet spelar oss alla som bekant vissa spratt ibland. Tamerlane skall naturligtvis vara Tarago!! Ber om ursäkt för minnesvurpan, samt tackar för ett utomordentligt trevligt inlägg av Henrik.
Mer äldre fakta ser vi fram emot!
Logged
Clayton

Offline Offline

Posts: 2 742



« Reply #17 on: 03 May 2009 kl. 22:47 »


Det här var ett riktigt intressant inlägg!
Roligt att få ta del av artiklar från 70-talet om hur utvecklingen sågs då. Tyvärr har man ju inget i den vägen själv, men brukar alltid leta runt på loppisar och antikvariat om man skulle hitta något intressant.

En uppsättning SST från 70-talet hade nog varit riktigt intressant läsning!
Logged
skånska lejonet

Offline Offline

Posts: 87


Email
« Reply #18 on: 04 May 2009 kl. 12:17 »

Hej Clayton!Om Du inte är med i Klubb Maritim, gå med, ty då kan Du låna i deras bibliotek.Det finns i Malmö hemma hos Kalle Osterman,bl.a.
många årgångar av SST.Övrigt innehåll kan laddas ner via hemsidan Klubb Maritim/biblioteket.Bor man inte i närheten skickas lånen.
Maritima hälsningarCS.
Logged
Jessika
Administratör

Offline Offline

Posts: 1 251


m/s Ejdern


Email
« Reply #19 on: 04 May 2009 kl. 12:26 »

Vi har raderat 3 OT-inlägg i denna tråd.
Logged

Forumregler | Något som behöver modereras? Tryck på Anmäl till moderator och ge en bra motivering, någon moderator kommer att granska inlägget och göra en (egen) bedömning | Frågor om modereringen? Skicka PM eller email och länka till inlägget som det gäller.
Anders.R

Offline Offline

Posts: 201


Email
« Reply #20 on: 05 May 2009 kl. 14:01 »

Jag var styrman på Atlantic Span i slutet på 70 talet och en bit in på 80 talet.Märkligt nog kommer jag inte ihåg några sidoportar,förmodligen tillkom dom efter jag mönstrat av.Boken Med Peter till sjöss mins jag mycket väl.Vi gick förövrigt vakt tillsammans vid flera tillfällen,Peter och jag.
Det var rätt bedrövliga båtar dom skakade och skrammlade,för att inte tala om vädret på Nordatlanten..........Åska och drivis eller isberg rättare sakt,tjocka eller storm det var bara att ta imot det som erbjöds varken man ville eller inte.
Det som var att jag stannade såpass länge var att det var ett mycket gott kamratskap,men visst det fanns några rövhål.......den som var där vet vilka jag menar.

                             Anders.
Logged
Mitsui 1181

Offline Offline

Posts: 3 419



« Reply #21 on: 05 May 2009 kl. 21:51 »

Jag var styrman på Atlantic Span i slutet på 70 talet och en bit in på 80 talet.Märkligt nog kommer jag inte ihåg några sidoportar,förmodligen tillkom dom efter jag mönstrat av.Boken Med Peter till sjöss mins jag mycket väl.Vi gick förövrigt vakt tillsammans vid flera tillfällen,Peter och jag.
Det var rätt bedrövliga båtar dom skakade och skrammlade,för att inte tala om vädret på Nordatlanten..........Åska och drivis eller isberg rättare sakt,tjocka eller storm det var bara att ta imot det som erbjöds varken man ville eller inte.
Det som var att jag stannade såpass länge var att det var ett mycket gott kamratskap,men visst det fanns några rövhål.......den som var där vet vilka jag menar.

                             Anders.

Hej,

Tack för att du berättar om dina erfarenheter ombord - vi behöver mer av den varan! När det gäller sidoportarna så vet jag inte hur länge de hängde med men bilderna är tagna 1967, vilket du kan se på att det är den gamla ACL loggan på skrovet samt att sidosponsonerna som tillkom vid förlängningen 1976 inte finns med på bilden. Kanske försvann portarna i samband med att den extra sektionen tillkom?

Mvh // Henrik
Logged

www.motor-vessel.com - a blog dedicated to people with passion for shipping, shipbuilding and engineering
Anders.R

Offline Offline

Posts: 201


Email
« Reply #22 on: 06 May 2009 kl. 08:51 »

Javisst sidoportarna togs nog bort när hon förlängdes så måste det ha varit.Då tillkom också sponsorerna som var fylda med bariumslam,vilket gjorde att hon blev väldigt styv.Vilket innebar att många elever och jungmän,blev botade för vidare liv till sjöss.
Det jävligaste jag sett var när vi var på väg till Hallifax,då är det någon som ropar på VHFen,det var skaplig sikt men jag såg inget fartyg inte på radarn heller,när jag pratat med dom så visade sig det vara en Gustaf Erikssons båt från Åland.Dom undrade om vi hade någon possition,jo visst hade vi det,men vart är ni då frågade jag.Då ser jag på en vågkam  en liten vit båt den var på 700 ton och varit i St John s´på Newfoundland och lastat sill i tunnor.Efter rundresan på USAs ostkkust så träffar jag på dom igen ute i Nordsjön då hade dom varit påväg i 24 dagar i storm o kuling i denna lilla båt........Nå int har det varit så presis bra väder int ...som skepparen uttryckte sig.
Det var inte utan att man kände sig som en riktig gnällspik,bara för att man trillat ur kojen och att maten hamnat på durken vid något tillfälle.Atlantic Span var rena himmelriket mot deras lilla båt ute på Nordatlanten.
Logged
MatsK

Offline Offline

Posts: 1 184



WWW
« Reply #23 on: 06 May 2009 kl. 11:19 »







Trevligt att läsa om annat än de uttjatade holkarna som far kors och tvärs över Östersjön. Ser ut som Bullaren på bilden. Hon blev lite kortare än de andra, 187 meter tror jag. Hon är den ende som är svenskbyggd. Jag har massor med bilder på Bullaren, Elgaren och Kolsnaren. Både interiört och exteriört. Är dock rädd för att bilderna av misstag har kommit bort vid tidigare flytt.
Denna trio var under flera år flitiga gäster i Helsingborg. Bullaren skiftade dock namn några gånger och kom till Helsingborg som Vindafjord, Tarifa och Saint Roland.
Jag hade tänkt scanna bilderna och göra en speciell Transatlantic avd på min hemsida när jag åter sparkar i gång denna. Förbaskat trist om jag inte hittar bilderna. Det handlar om hundratals bilder.

/Mats K
« Last Edit: 06 May 2009 kl. 11:25 by MatsK » Logged

Mitsui 1181

Offline Offline

Posts: 3 419



« Reply #24 on: 06 May 2009 kl. 19:57 »

Trevligt att läsa om annat än de uttjatade holkarna som far kors och tvärs över Östersjön. Ser ut som Bullaren på bilden. Hon blev lite kortare än de andra, 187 meter tror jag. Hon är den ende som är svenskbyggd. Jag har massor med bilder på Bullaren, Elgaren och Kolsnaren. Både interiört och exteriört. Är dock rädd för att bilderna av misstag har kommit bort vid tidigare flytt.
Denna trio var under flera år flitiga gäster i Helsingborg. Bullaren skiftade dock namn några gånger och kom till Helsingborg som Vindafjord, Tarifa och Saint Roland.
Jag hade tänkt scanna bilderna och göra en speciell Transatlantic avd på min hemsida när jag åter sparkar i gång denna. Förbaskat trist om jag inte hittar bilderna. Det handlar om hundratals bilder.

/Mats K

Visst är det Bullaren på bilden! Som du ser uppe i hörnet så står det S.W.A.L. - Scandinavian West African Line, för vilken Bullaren var ämnad. Jag skrev lite mer om henne i ett annat inlägg:

http://www.landgangen.se/forum/index.php?topic=9142.msg63145#msg63145

Det vore givetvis jättekul om du skulle få möjlighet att visa dina bilder från anlöpen på Helsingborg! Jag har sett en bild i Båtologen, då hon låg vid kaj som Vindafjord, då hon gick i charter för Norske Amerika Linie. Själv har jag nyligen fått tag på diabilder på Boogabilla, Lalandia och Paralla, vilka jag hoppas på att kunna scanna inom en snar framtid.

Javisst sidoportarna togs nog bort när hon förlängdes så måste det ha varit.Då tillkom också sponsorerna som var fylda med bariumslam,vilket gjorde att hon blev väldigt styv.Vilket innebar att många elever och jungmän,blev botade för vidare liv till sjöss.
Det jävligaste jag sett var när vi var på väg till Hallifax,då är det någon som ropar på VHFen,det var skaplig sikt men jag såg inget fartyg inte på radarn heller,när jag pratat med dom så visade sig det vara en Gustaf Erikssons båt från Åland.Dom undrade om vi hade någon possition,jo visst hade vi det,men vart är ni då frågade jag.Då ser jag på en vågkam  en liten vit båt den var på 700 ton och varit i St John s´på Newfoundland och lastat sill i tunnor.Efter rundresan på USAs ostkkust så träffar jag på dom igen ute i Nordsjön då hade dom varit påväg i 24 dagar i storm o kuling i denna lilla båt........Nå int har det varit så presis bra väder int ...som skepparen uttryckte sig.
Det var inte utan att man kände sig som en riktig gnällspik,bara för att man trillat ur kojen och att maten hamnat på durken vid något tillfälle.Atlantic Span var rena himmelriket mot deras lilla båt ute på Nordatlanten.

24 dagar!! Det var inte dåligt. Jag har korsat Atlanten en gång och det tog 9 dagar, vilket jag upplevde som en evighet. Då gnällde man för att det inte fanns färsk mjölk... Hur många dagar tog det normalt med Atlantic Span mellan Europa-Kanada? Gick ni även på Le Havre när CGM ingick i ACL? Atlantic Span såldes ju vidare till fransmännen 1984 och gick under de sista tre åren som Atlantic Service med trikoloren i aktern.

Numera går fartygen GBG-Hamburg-Antwerpen-Liverpool-Halifax-New York (Newark)-Baltimore-Portsmouth och tillbaka igen.

Mvh // Henrik
 
Logged

www.motor-vessel.com - a blog dedicated to people with passion for shipping, shipbuilding and engineering
Mattias

Offline Offline

Posts: 406


« Reply #25 on: 07 May 2009 kl. 04:24 »

Hur længe har de gått på Hamburg?

Jag skulle aldrig sætta min fot i dessa
fartygen igen, iallafall inte om de ær
till sjøss.

Helt otroligt att ingen av dem har
har gått itu ute på nord-atlanten ænnu..

mvh
M
Logged
Mitsui 1181

Offline Offline

Posts: 3 419



« Reply #26 on: 07 May 2009 kl. 07:47 »

Hur længe har de gått på Hamburg?

Jag skulle aldrig sætta min fot i dessa
fartygen igen, iallafall inte om de ær
till sjøss.

Helt otroligt att ingen av dem har
har gått itu ute på nord-atlanten ænnu..

mvh
M


De har gått på Hamburg sedan 2007 vill jag minnas. Vad jag förstår så har Grimaldi avtal med kajplatser och stuveri där sedan tidigare. Det skulle vara anledningen till att man försöker samordna olika hamnar mellan moderbolaget och dotterbolagen.

Angående sprickbildningen (som jag antar att du syftade på) så verkar det som att de skall försöka få klassen att godkänna ytterligare 4 års trafik.

//Henrik
Logged

www.motor-vessel.com - a blog dedicated to people with passion for shipping, shipbuilding and engineering
Anders.R

Offline Offline

Posts: 201


Email
« Reply #27 on: 07 May 2009 kl. 10:14 »

Jag har för mig att en överresa tog  7 dagar,det var ett evigt brassande av klockan,så man fick alldrig någon ordning på dygnsrytmen.När jag var i ACL så hade vi fler hamnar.Vi gick även på Montreal och i GB så gick vi även på Liverpool  och Southamton samt Greenock och lastade Whiskey.Den som kommer ihåg skandalen med stuveriet i Skandiahamnen,tullkriminalen gjorde razzia och öpnade stuvarnas klädskåp och fann massor av gods som stulits ur lasten.
Någon påpekade varför det bara var stuvarnas utrymmen som undersöktes,så gjordes en undersökning även bland dom högre herrarnas utrymmen.Där fann man lådvis med Whiskey och andra gosaker från Greenock lasterna.Naturligtvis blev det ett jävla liv från lastägarna,ACL höll på att missa kontraktet med att transportera deras gods.En intern utredning och med polisens hjälp kom man fram till att det var båsen på Atlantic Span som var den skyldige,och han erkände att det var han ensam som var skyldig.Hur han kunde komma in där och varför han gömde tjuvgodset där var det ingen som brydde sig om att fråga.Nu var det fallet löst,punkt och slut.
När båsen satt häktad var det många både från ACL och Transkontoret som besökte honom,och var evigt tacksamma.Att han fick sparken var en naturlig följd,men han fick även en rätt stor slant i avgångs vederlag eller vad det skulle kallas.

Vi gick på Hamburg i bland annars så var det Bremerhafen för det mesta,Rotterdam och Antverpen även Rouen och Lehavre anlöptes allt beroende på vilken route som man seglade efter.
Logged
Seamew

Offline Offline

Posts: 1 136


Email
« Reply #28 on: 07 May 2009 kl. 13:27 »

Liverpoole - Halifax tar 5 dagar 5 timmar med 20 knop
Logged
Janne D

Offline Offline

Posts: 259



Email
« Reply #29 on: 07 May 2009 kl. 17:46 »

Anders R påminner mig om en annan stöld i Atlantic Song. Man lastade containers som stog som ”Financial papers” i manifestet från Liverpool.
Meningen var att dessa skulle stuvas i centrum på botten av en lucka och kringlastas med containers.
Under resan fick man besked om att FBI skulle komma ombord vid Nantucket med helikopter
och man bad besättningen undersöka en viss container.
Containern stod fullt synlig på och åtkomlig från C-däck, med en brandyxa var containern uppbruten från sidan och flera lådor tycktes stulna.
Hela containern var lastad med resecheckar som var nytryckta i England.
Båsen hade under resan hittat 4 st  100$ checkar som han lagt beslag på, men nu gick han till Skepparen och berättade vad han hittat.
Han blev naturligtvis starkt misstänkt av dom Amerikanska poliserna men efter att hela storyn nystades upp av den Engelska polisen avskrevs misstankarna.

Så här hade det gått till, allt var en inside affär med lastplanerare, några stuveriarbetare och lastningsförmän. Containern placerades inte där den skulle stå, under natten bröt man sig in i containern och snodde resecheckar för 4 millioner dollar.
Pengarna brände i näven och några av kumpanerna kunde inte hålla sig utan började sprida checkarna omkring sig.
Vad man inte visste var att checkarna inte var registrerade ännu så några banker slog larm.
Logged

Pages: 1 [2] 3 4   Go Up
  Print  
 

Jump to: