Vi fortsätter på vår resa med VISION OF THE SEAS, där vi lämnad Köpenhamn bakom oss och fortsätter mot Warnemünde i Tyskland.
DAG 3
Warnemünde - till stranden(!)
När jag föreställde mig hur det skulle se ut i Warnemünde, tänkte jag mig en stor lasthamn, sjaskiga ruckel och tung trafik.
I verkligheten visade sig staden vara en liten pittoresk Östersjö-pärla! Fartyget la till några minuters promenad från stadens centrum. På vägen passerar man stationen varifrån det går tåg till bland annat Rostock och Wismar. För de som stannar i Warnemünde väntar en stad vars byggnader näst intill liknar ett flärdfullt Disneyland. Det märks att man har turism som en stor inkomstkälla. Ändå känns allt gediget äkta. Alla typer av internationella kedjor lyser med sin frånvaro. Här är det lokala näringar man stödjer när man konsumerar. Själv var jag in i en medelstor livsmedelsaffär och inhandlade midsommarspriten. Utbudet var brett, men naturligtvis inte jämförbart med Systembolaget. Priserna var dock humana.
Allt finns på gångavstånd och man hinner se hela staden under några timmars besök med kryssningsfartyg. Strax utanför stadens centrum ligger en lång sandstrand. Den är populär både bland sol- och badare och surfare.

Husen i Warnemünde är väl underhållna.

Ifrån stranden ser man Scandlines färjor som närmar sig hamnen i Rostock.
Efter några timmar på stan och stranden, gick vi tillbaka till fartyget och åt lite mat från Windjammer-buffén.
Sen blev det en tur till LatteTudes för en caffe latte. Dryckerna och glassen de erbjuder, kostar extra (runt 3-4 USD). Ett urval av sötsaker av ungefär samma typ som i Windjammer erbjuds kostnadsfritt.

LatteTudes

Utsikten från sofforna vid LatteTudes. Självklart sitter man bra här vare sig man dricker kaffe eller inte, speciellt när man bjuds på levande musik från banden som spelar på däck 4.
Dags för middag!

Det är alltid trevligt att börja med en fördrink! Det här är cosmopolitans.

Ett glas vitt till maten.

Vattenmelongazpacho till förrätt.

En god biff blir kvällens varmrätt.

I mitt tycke den godaste desserten som RCI erbjuder; jordgubbspavlova.

Ett glas likör till desserten.

För den som gärna äter en lång middag, blir matsalen gles på gäster mot slutet av middagen.

Personalen är iaf kvar. Här är gänget som tog hand om oss under kryssningen. Från vänster ser vi hovmästaren, därefter vår servitör från Filippinerna, hans assistent från Bosnien och så barservitrisen från Indonesien. Vår servitör hade varit anställd av RCI åtta-tio år. Bland annat hade han arbetat på FREEDOM OF THE SEAS. På frågan om han föredrog det traditionella upplägget, med fasta sittningstider, eller den nya typen med fria sittningstider; My Time Dining, svarade han att den traditionella var att föredra. De fria sittningarna menade han blev rörigare, då han samtidigt som han serverade desserten till ett bord, tog beställning på förrätt av ett annat bord. Hurvida gästen upplever det ena bättre än det andra, vågar jag mig inte på att svara. Jag har till dags dato alltid valt den traditionella middagssittningen, så jag är rätt insnöad i det fallet.

fortsättning följer...