nästa »

" En bro över Östersjön" - Hört den förut!

I November 1990 blev jag inbjuden till Karlskrona och invigningen av den nya färjelinjen Karlskrona - Gdynia. En Skånsk Entreprenör med en fot i bussturism och utan någon direkt anknytning till sjöfart eller till synes med några finansiella muskler hade lyckats med konststycket att dra igång projektet och chartrat in "Norröna" från Smyril Line.

Väl ombord hölls mottagning för inbjudna gäster däribland många ifrån Kommun och Landsting. Tal avlöste tal och turen kom så till den kvinnliga Landshövdingen som höll ett tal på temat "Karlskrona är med den nya färjelinjen inte en sista utpost mot havet utan ett brofäste för en bro över Östersjön till Gdynia och Kontinenten".

Redan under överfarten till Gdynia väcktes farhågorna att det här projektet blir nog inte långlivat och tyvärr blev det inte så många resor till innan man gav upp.

Många år senare i Januari 2002 så blev jag inbjuden till invigningen av den nya färjetrafiken Södertälje - Rostock. Innan mottagningen ombord döptes färjan "Superfast IX" i färjeterminalen av gudmor, en Svensk simmardrottning.

Väl ombord hölls mottagning för gäster ifrån när och fjärran med Borgmästaren i Rostock och Kommunfullmäktiges Ordförande i Södertälje i spetsen. Tal avlöste tal, liknelse gjordes mellan simmardrottningens framfart i vattnet och färjans fartresurser. Turen kom så till Kommunfullmäktiges Ordförande som höll ett tal på temat "Södertälje blir med den nya färjelinjen ett brofäste för en bro över Östersjön till Rostock och Kontinenten".

"En bro över Östersjön" är nog en standardfras för politiker men jag kunde inte låta bli att låta tankarna gå till talet i Karlskrona tolv år tidigare, det misslyckade försöket och tanken, Hur skall detta gå ?

Svaret kom redan några månader senare när Superfast Ferries lade ned trafiken, en trafik som till dags dato inte återupptagits. Desto mer glädjande att trafiken Karlskrona - Gdynia återupptogs och efter Stenas inträde på scenen verkar ha utvecklats väl.  Kanske är det på plats att skänka en tanke till den Skånske Entreprenören och hans försök 1990 även om det nu inte blev så långvarigt.

NORRÖNA har använts på alla möjliga charteräventyr - ett speciellt jag minns var en tysk entreprenör som skulle köra Wismar-Storbritannien på 1990-talet (om jag inte minns helt fel) - det höll också en väldans kort tid.  Ändå är det intressant att Karlskrona återigen de senaste decennierna blivit en färjehamn sedan Finnlines körde en tid där på 1960-talet och jag tror också Polferries på om det var sent 1970-tal eller i början av 1980-talet, och det höll också kort tid. Vid beställningen av POMERANIA-klassen, de s.k. B490-fartygen från Adolf Warski-varvet, så beställde Polish Ocean Lines hela sju systrar för sitt dåvarande dotterbolag Polferries - men man tog bara emot två, p.g.a. polsk politisk och ekonomisk kris (inte minst på de upproriska polska varven) hamnde de tre efterföljande B 490-systrarna hos statliga turkiska TML i Istanbul för bl.a. den osannolikt långa linjen Istanbul-Venedig (jag tror det var Europas längsta bilfärjelinje på sin tid, den tog visst sisådär tre-fyra dygn enkel väg -allt för att undvika ärkerivalen Greklands vatten...), den femte B 490-systern byggdes på plats i Turkiet dessutom.  Södertälje, Oxelösund, Kalmar, Norrköping och rentav Västervik är väl just hamnar som haft färjeprojekt och terminaler men till slut föll allt bort. 

Hatten av för din kunskap !

Norröna, Travetal och hennes systrar samt de tre Vikingfärjorna I, II och III är väl dom färjor som gått på mest linjer i Europa på olika charteruppdrag.

Norröna, Travetal och hennes systrar samt de tre Vikingfärjorna I, II och III är väl dom färjor som gått på mest linjer i Europa på olika charteruppdrag.

Skulle tro att "Wesertal" , sedermera "Clare", leder ligan.

En av de mest vitt beresta torde ju vara gamla äventyrliga fransyskan BORE STAR, som rört sig i många länders vatten och oceaner, och som dessutom kommit tillbaka till Europa efter dessa långa äventyr - nu kanske för sista gången. Fast! -  med henne ska man aldrig säga just aldrig...