nästa »

Varför såg kryssningsfartygen ut som bananer förr i tiden. Dom nya är ju helt raka i formen.Förr måste ju golven haft uppförs/nedförsbackar ju???

Varför såg kryssningsfartygen ut som bananer förr i tiden. Dom nya är ju helt raka i formen.Förr måste ju golven haft uppförs/nedförsbackar ju???

Det var på den tiden da blåruss og blinde designere ikke eksisterte.

De stora passagerarliners förr hade stora lastrum som lastades genom s.k. hatch-luckor med kranar på för- och akterdäcken, därför blev designen att däcken som skribenten säger lutade åt ena hållet akterut och åt andra hållet förut - det blev så på grund av fartygets konstruktion, krav på stabilitet och då de tog många tusen ton, ibland tiotusentals ton dödvikt. Dessutom måste man ha högt förskepp på fartyg som gick över Atlanten, vågorna där på vintern tillhör de högsta och längsta dyningarna i världen med vågor inte sällan kring 10-14 meters höjd, om inte mera (jag tror QUEEN MARY2 är byggd för närmare 20 meters vågor på höjden) - om man borträknar havet vid Antarktis kuster som lär vara än värre, därför "sluttade" fartygen "uppåt" vid den s.k. forecastle-byggnaden föröver. Dagens kryssningsfartyg är inte gjorde för att frakta omfattande last och t.ex. post och tidningar, tyrcksaker och annat, innan flygplanens epok gjorde succé på det området. Jag törs nog säga att det som skribenten kallar "bananformade" fartyg förr säkert hade avsevärt bättre oceangående egenskaper, trots att de saknade t.ex. stabiliser fins, som knappast har någon effekt vid längsgående långdyningar på Atlanten -  än dagens "raka" balkongfartyg...

Fanns några gamla passagerarfartyg som hade helt raka skrov, t ex L´Atlantique

http://damien.jullemier.pagesperso-orange.fr/jul/jul-atlantique.htm

[däcksbukt]

Samma sak ser vi ju på bilar, kantigast var de väl på 80- och 90-talet och ännu tidigare var det runda former som gällde. Idag skärs plåtar ut maskinellt på varven och svetsas ihop som stora klossar, förr var väl mera fartygsbyggande ett hantverk?

Att fartygen såg ut som bananer förklarar saken riktigt bra, men för att få rätt begrepp på saker och ting... Så har jag nu lite före två på natten ritat lite i Paint ;


Så kallas det däcksbukt då fartygets däck sluttar ut mot fartygssidorna, alltså bildar en uppförsbacke mot mitten av fartyget. Då rinner förstås vatten etc. iväg också då fartyget ligger utan slagsida.


Om fartyget ser ut att bilda en banan sett från sidan (långskeppsled) så kallas det språng om fartyget är byggt så. Fartygen kan såklart också böja sig i efterhand men då p.g.a. att man har placerat last fel etc. Språng skyddade mot att vatten sköljde in mot däck i hårt väder.

Får tacka för svaren

Här har vi en färja med rejält språng 

Ovanligt många japanska färjor är byggda så, fast på dessa ombyggda till KRITI I & II syns det ju mycket tydligt - en fördel är ju att lastdäcket kommer ovanligt högt och friborden blir stor på det viset - säkert är det uträknat för att fartygen skall kunna hålla högre fart, vilket japanska varv gärna prioriterar.  En hel del av atlantångarna hade däcksbukt - man till och med byggde p ådet på Blohm & Voss ALBERT BALLIN-klass för HAPAG, i flera omgångar dessutom. Det gjorde att fartygen dessutom inte sidorullade, en slags förprogrammering till de 1947 lanserade engelska fen-stabilisatorerna. Man minskade på detta vis sidorullningarna till under 10 grader på legendariska utvandrartäta ALBERT BALLIN-klassen - säkert en lättnad då det tog nästan 10 dygn från Hamburg med dem till New York...