nästa »

Det är ofta som så att de mest innovativa industriländerna har en tendens att lämna i stort sett hela handelsfartygs-varvsindustrin bakom sig - USA, Storbritannien, Sverige, delvis Tyskland. Frankrike, och hela Danmark i stort sett - och på senare tid tyvärr även Polen. Sedan finns det "kulturella kustundantag" - som de mindre och lokala varven i Norge.

Nog e de så,men de e nog bara Sverige som snart är utan både nybygg.varv o handelsfotta.Sen har du skrivit om ett varv i Split där ex.Stena Olympica var utförd,o dessutom väl utförd i skrov även,inga osmälta pinnar i skarvarna inte,maskinerna Linholmen Pielstick,jag var med när de besiktigade hennes skrov dockad i Boston,skrov o övrigt u.a.

Hur är de inom de Post Sovjetiska idag o Ryssland inom de civila varven? de mesta borta,eller?jag har läst att man planerar nya nucelärt drivna isbrytare som ska slå de mesta,man har väl någon flax med STX Finland ang detta ?

Jag minns att någon jag träffade, som hade varit på besök i St. Petersburg, berättade hur det i varuhusen finns en man placerad vid toppen och en vid botten av alla rulltrappor, för att se till att folk kommer upp och ned som de ska. Ett i allra högsta grad medningslöst arbete, men som trots allt sysselsätter två personer.

Att ersätta människor med maskiner medger inte enbart sänkta kostnader. Det innebär också att man inte på samma sätt behöver ta hänsyn till sjukdom, höjda löneanspråk, strejk etc. Visst kan driftsavdelningen, i den mån företagen har sådana (alla stora varv hade en driftsavdelning som utförde underhåll på anläggningarna) bli oumbärlig men det är ändå ett mindre störningsmoment än om produktionen sysselsätter mycket människor som av en eller annan anledning inte utför sina uppgifter som förväntat.

Samtidigt ska det ju finnas ett kundunderlag med människor som har råd att köpa produkterna som tillverkas. Det är väl här ekonomerna, som jag ständigt raljerar över, kommer in i bilden, tänker jag..!

Mvh / Henrik

I gamla Sovjet fanns en enorm arbetskraftsbrist. På Vinterpalatset och dess Erimitage-museum fanns c:a 1600 utställningsrum och salar - och i alla satt en liten pensionerad gumma, i sällsynta fall en man - och vaktade. Punkt slut.  De ryska militära varven finns kvar, de tre stora i Petersburg går relativt bra: stora statliga Admiraltejskie Verfi (Amiralitetsvarven) som nyligen levererat efterföljaren till det stora röda forskningsfartyget AKADEMIK FJODOROV, nya AKADEMIK TRJOSHNIKOV för Vetenskapsakademins Hydrometeorologiska Institut (Gidromet) - Admiralitejskie Verfi (pluralform) är uppdelat i två varv - ett ordinärt och ett ubåtsvarv för diesel-elektriska och atomubåtar med stort forskningscentrum, liksom de privata Baltijskij Zavod (atomvarvet) och Severnaja verf - ett rent militärt var i stort sett, som bygger de avancerade fartyg Kina och Indien vill ha. Några ordrar för nya atomisbrytare finns mig veterligen inte, man har valt att uppgradera de kvarvarande i tjänst: ROSSIJA, SOVETSKIJ SOJUZ, JAMAL (hela 20 år i år!) och bjässen 50 LET POBEDY.  Amurvarvet i Komsomolsk och SevMash är de man utsett till atomubåtsvarven - snarare är SevMash ensam att bygga nya typer numera. man har just under outfit världens första atomubåt av den s.k. fjärde generationen, mindre än tidigare men skarpare. På SevMash slutför man även ombyggnad av hangarfartyget ADMIRAL GORSHKOV som skall levereras till flottan i Indien. Mellan ryska och indiska flottan råder ett tätt samarbete och man är allierade sedan många decennier, till inget land i världen har ett annat land lånat ut sina topp-atomubåtar. men indierna kör en del ryska på leasing helt enkelt. man kan väl säga att den indiska flottan är "den ryska indiska ocean-flottan"... Båda länderna vill hålla den store grannen Kina under koll och i schack.  De numera ukrainska varven vid Svarta Havet, framför allt de i Europas en gång absolut största varvsstad Nikolajev (Mykolajiv) är i kris, men varvet i Cherson går hyfsat bra.  Ryska militära varv är alltid i jobb, och det är en strategisk oerhört viktig tillgång man knappast låter läggas ned.  Att ha översyn på en oceangående atomubåt, efter en del år i trafik, tar ofta flera år att slutföra och reparationsvarvet Zvjodotchka i Severodvinsk, intill SevMash, är ofta fullbelagda med Nordflottans bjässar.  På SevMash ligger också två atomkryssare och väntar på uppgradering: KIROV och KALININ - som numera har ADMIRAL-namn. KIROV var tidigare utdömd till skrot - men en massa gamla admiraler skrev brev till president Medvedev och vips så kom ett beslut att de gamla KIROV och Stilla havs-flottans FRUNZE skall uppgraderas. PJOTR VELIKIJ, säger ryktet, skall med tiden överföras till Stilla havs-flottan, igen är det Kina och den amerikanska nya intressevågen för området som spökar.  KIROV-kryssarna må vara de mest slagkraftiga ytfartygen i världen utan konkurrens i detta nu, men de är en fartygsklass för 1900-talet - och inte 2000-talet, hur man än vrider på dem. De lär var och ett kunna samtidigt skrynkla till fem hangarfartyg i ett ganska snabbt nafs.

Samtidigt ska det ju finnas ett kundunderlag med människor som har råd att köpa produkterna som tillverkas. Det är väl här ekonomerna, som jag ständigt raljerar över, kommer in i bilden, tänker jag..!

Mvh / Henrik

Det är nog själva grunden för produktion,kan komplettera lite om verkstaden jag skrivit om,vid beställning skickar kund underlagsritning för överslag kostnad utförning via data,vid ok order specificerad ritning på önskad ex spindel/axel även över data,då kan du börja programmering revolversvarv,sätta in verktyg i revolvern,skärstål och stål för stigning gänger bl.a,sedan mata in ämne för utförande,köra en prototyp checka toleranser o gänger ok,sedan ordnar datan resten.

Samtidigt jag kör svarven,kan jag lägga in en order över laserskäraren programmera den på samma vis,mata in plåt,och samma procedur som ovan.

De är högvärdigt gods som utförts,verktyg från Sandvik,ämne/plåt från SSAB tillgång till deras expertis om något speciellt stål/plåt.Storebro CNC o Laserskärare/Värnamo.För att runna detta krävs en yrkesman i grund,men få kan konkurrera,från utrikes ort,logistic från företag som Sandvik o SSAB som är i topp globalt inom sitt,maskiner kostar lågt räknat i mindre size 4-5 milj eller så leasar du.

Vi har skrivit om EU trafik o konkurrans lågkostnadsland inom EU,för summa jag angivit ovan får Åkaren 4 dragbilar samma som Åkaren i lågkostnadslandet får ge,kostnader bränsle samma,men sistnämda kör för 1/3 lön vs en svensk.Åkaren i Sverige kan aldrig konkurrera med detta lågkost.EU land.

Så tillbaks till verkstaden,mot denna kan inte lågkostnads landet konkurrera,om produkter av hög stål/plåt kvalite,samt att de har en logistic på att hämta varan,samt leverans tillbaks,dessa lågkostnadsländer har inte högkvalitiva stål/plåt produkter.

Så om man drar nytta av de här som finns inom landet,så har man en stor fördel inrikes/export.

Konceptet om leasing moduler o maskiner verkstad,kör även byggfirmer med idag,när färdigmurat och ingen efterfrågan,sägs leasingen upp på div.byggmaskiner/bodar,personal permitteras och firman ligger lågt.

Så visst finns de en morgondag för den som vill och kan i Sverige,en del av Europa,med flexibilitet som vi nog får vänja oss med inom en del segment,man gör så gott man kan för att lägga in yrkesskoler,men andra vill ha än mer teoretisk utbildning,man trodde dessa visste bättre,på högre politisk nivå,eller så kanske jag inte begriper.Blir där inte fler yrkesmän,ja då blir de som jag beskrivit,man kör lika bra själv, varför bry sig?

Ja,NAUCLER de va en del om militärindustriella de,o visst andra dimensioner än de landet jag innehar pass i.De blir väl o spela tji o tre,yankees,ivan o chang i Shanghai.Jag läste inget om ett rent civilt varv,de militära är inte min bit,jag har varit inom handelsflottan,så de enda jag känner till om vårt lands militär,är jagaren på museet i Göteborg,men den kan jag nog elda upp,o få fart på korstrycksturbinen,kanske finner vi en "Moskovskaya" på en sten.

Ps Isbrytaren läste jag som att de var en avsiktsförklaring ingen order.NO pass. behöver väl fler.

Ja,NAUCLER de va en del om militärindustriella de,o visst andra dimensioner än de landet jag innehar pass i.De blir väl o spela tji o tre,yankees,ivan o chang i Shanghai.Jag läste inget om ett rent civilt varv,de militära är inte min bit,jag har varit inom handelsflottan,så de enda jag känner till om vårt lands militär,är jagaren på museet i Göteborg,men den kan jag nog elda upp,o få fart på korstrycksturbinen,kanske finner vi en "Moskovskaya" på en sten.

Ps Isbrytaren läste jag som att de var en avsiktsförklaring ingen order.NO pass. behöver väl fler.

Man bygger handelsfartyg på Admiralitetsvarven och Baltijskij Zavod likaså. Häromåret fick SevMash en stor order på någon slags serie av tankers från Norge - men det blev något trassel i ordern så den kancellerades, tyvärr. Ett okänt men ganska stort varv är varvet i Vyborg i Finska viken. Det restes efter kriget och har inga finska ellr svenska rötter - där bygger man en del, och en del skrov har blivit stora kustfärjor i bl.a. Norge. Vad just de ryska varven kan konkurrera med är väl inte byggtiden som i t.ex. Japan och Sydkorea, men väl mycket bra stål till bra pris, hyfsat låga löneutgifter samt den fartygskonstruktionserfarenhet det innebär att bygga just militära fartyg, som alltid är lite kraftigare - av förklarliga skäl.  Den ryska skeppsbyggnationen avskurenhet från väst under kalla krigsepoken innebar att man fick göra ganska många upptäckter själv - och tidvis var det både positivt och negativt, men man fick en enormt stor forskning och "grundutbildning" på området.

Man bygger handelsfartyg på Admiralitetsvarven och Baltijskij Zavod likaså. Häromåret fick SevMash en stor order på någon slags serie av tankers från Norge - men det blev något trassel i ordern så den kancellerades, tyvärr. Ett okänt men ganska stort varv är varvet i Vyborg i Finska viken. Det restes efter kriget och har inga finska ellr svenska rötter - där bygger man en del, och en del skrov har blivit stora kustfärjor i bl.a. Norge. Vad just de ryska varven kan konkurrera med är väl inte byggtiden som i t.ex. Japan och Sydkorea, men väl mycket bra stål till bra pris, hyfsat låga löneutgifter samt den fartygskonstruktionserfarenhet det innebär att bygga just militära fartyg, som alltid är lite kraftigare - av förklarliga skäl.  Den ryska skeppsbyggnationen avskurenhet från väst under kalla krigsepoken innebar att man fick göra ganska många upptäckter själv - och tidvis var det både positivt och negativt, men man fick en enormt stor forskning och "grundutbildning" på området.

Tack för svar,de e väl som Förenta Staterna då,de mesta militärindustriellt inom varv.Jag har läst om ubåtar av titan,tror de va i ett av dina inlägg.

Titan är en mycket kostbar metall,och till sin vikt ytterst tålig,hårdhet långt upp i Brinellskalan,samt kräver en mycket speciell teknik för sammanfogning,används även i "sardinburkarna" i rymden.Hade man köpt en titanubåt som skrot,för ett par/tre år sedan,så har värdet på metallen flerfaldigats till dags dato,men man hade kanske blivit självlysande på kuppen,under skrotning.

Ryska ubåtar säljs överhuvudtaget aldrig till skrot - de skrotas internt inom flottan p.g.a. industrispionagerisken.  1969 levereades en titanubåt från SevMash, den s.k. Antchar, av Nato kallad Papa. Den byggdes helt i titan och kom upp i en undervattensfart på 44,7 knop - ganska imponerande med tanke på att det var en prototyp och att rekordet än idag är oöverträffat bland konventinella ubåtar. På 1980-talet kom en annan, den s.k. Plavnik, som kunde dyka till c:a 1400 meters djup, vilket också är ett rekord bland konventionella ubåtar. Den sjönk försommaren 1989 i en olycka utanför norska kusten och bärgades under stort hemlighetsmakeri där just två av KIROV-kryssarna (KIROV och KALININ) bevakade området mot intrång. Ingen vågade ju sig in med sådant motstånd...  Fördelen med titan är att s.k. magnetsensorer inte känner av i USA:s s.k. SOSUS-system när de passerar, vilket gör dem till en undervattensvärldens stealth-smygare. Mig veterligen har inga Nato-länder titanubåtar, kanske har man försökt sig på någon prototyp, men jag minns ingen specifik. En annan fördel är att dessa ubåtar behöver då inte avmagnetiseras (titan är omagnetiskt), vilket ubåtar annars måste göras regelbundet i en anordning som är stor och dyr, och en tredje fördel är att magnetsökande vapen inte finner dessa ubåtar heller lika lätt, typ minor m.m., och den fjärde och femte fördelen är att skrovet klarar av avsevärt högre dyktryck än stål, och att farten ökar avsevärt. Normalt kan inte torpeder hinna fatt ubåtar i över 30 knops fart. Om de för mer pljud vet jag inte, den första, Antchar, vet jag ansågs skramlig i en mellanhastighet mellan låg fart och maxfart, men inte just på de absolut högre fartnivåerna, intressant nog...

Baltiskij Zavod byggde skroven till Fosen 74-75, d.v.s Stena Trader och Traveller som senare byggdes om på Lloyd Werft i Bremerhaven och chartrades ut till Kanada. De var emellertid behäftade med en hel del dåligt svetsarbete som fick göras om under utrustningen i Norge. Jag har en gammal finsk bekant som var med, med resefirman han arbetade för, strax innan han gick i pension.

Samtidigt ska det sägas att Stena fick fartygen till ett, även med deras mått mätt, mycket fördelaktigt pris. De lade en beställning på fler enheter som helt skulle byggas och utrustas på Baltiskij Zavod men det hela gick i stå. Det är mig veterligen det enda varv som Stena har processerat mot och inte fått rätt. Den tunga ryska byråkratin är massiv och inte att leka med.

Mvh / Henrik

NAUCLER,du vet säkert ett o annat inom detta,en novis som mig,kan bara läsa,men jag kan begripa ett o annat om div.metaller o dess användbarhet,dess teknik för sammanfogning som är kunskap i sig,men inte mycke mer.Sen kan man undra vad där försigår under ytan lite varsom,"lite katt o råtta lek"o "följa John" kanske.

Där var väl en svensk företagare med i rysk ubåt som satte en flagga under nordpolen,detta för inte så länge sedan.Där ligger enorma tillgångar gömda/kända i polarområdena nord som syd,de e nog där de lär bli en del kontroverser framöver,noga bevakade av berörda,dessa tillgångar har ett långt större strategiskt värde än någon politisk kris idag.Som någon rysk general uttryckte sig,hade vi inte haft nucelär kapacitet militärt,så hade vi varit ett land i NATO.

Öst är Öst o Väst är Väst o aldrig ska de två mötas,o vi får verkligen hoppas de förblir så.

Ja Henrik! Sten Allan har inte varit "skrothandlare"för inge,han klagade på de mesta,o fick i slutändan ett bra pris,såg tankern som nyligen var in här,väldigt spartansk inredning o utrustning,men ytterst välskött,o utförd till ett bra pris.

De får bli sista inlägg innan solståndet vänder,ska försöka traktera mindre sill i år,så man slipper överhänget nästa dag.Ha de gött i majorna.

Tack för svar,de e väl som Förenta Staterna då,de mesta militärindustriellt inom varv.Jag har läst om ubåtar av titan,tror de va i ett av dina inlägg.

Titan är en mycket kostbar metall,och till sin vikt ytterst tålig,hårdhet långt upp i Brinellskalan,samt kräver en mycket speciell teknik för sammanfogning,används även i "sardinburkarna" i rymden.Hade man köpt en titanubåt som skrot,för ett par/tre år sedan,så har värdet på metallen flerfaldigats till dags dato,men man hade kanske blivit självlysande på kuppen,under skrotning.

Titan är som du säger mycket dyr och har en helt unik vikt/hållfasthetsfaktor. Titan mig veterligen är det enda grundämne som kan fästa i mänskligt ben. Ett ypperligt implantat vad det gäller te.x tänder. Att bearbeta titan liknar den vid syrafast rostfritt.
En skillnad är att rostfritt är mjukt till skillnad från titan. Legeringar av titan har varit hopplösa att bearbeta tidigare men nu för tiden har faktiskt vår kära datorkraft hjälpt till. I dag kan ett modernt cad-cam system producera datakod som minimerar de negativa skärkrafter som annars uppstår.

Titan är som du säger mycket dyr och har en helt unik vikt/hållfasthetsfaktor. Titan mig veterligen är det enda grundämne som kan fästa i mänskligt ben. Ett ypperligt implantat vad det gäller te.x tänder. Att bearbeta titan liknar den vid syrafast rostfritt.
En skillnad är att rostfritt är mjukt till skillnad från titan. Legeringar av titan har varit hopplösa att bearbeta tidigare men nu för tiden har faktiskt vår kära datorkraft hjälpt till. I dag kan ett modernt cad-cam system producera datakod som minimerar de negativa skärkrafter som annars uppstår.

Nog väl så,exemplen jag lagt in om verkstad,är bara teoretisk,där måste in annat med även,kanske som ni skriver,jag vet ej.

Så apropå om muséé objektet i Göteborg,så ska de va fyra upp henne,men gammal som obektet är,så behövs där lite annan kunskap om ex.tubpaket,pluggning av tuber ev fogning av dessa,o lite annat om div reperationer medelst en AGA svets.

Sen kan tänkas inte mången kan försöka utföra o fyra upp vattenrörspannerna,med dess domer.

Så kanske den blå/gula i dess spektrum i daggen vaja igen,som handelsflottan rak flagg en gång gjorde.

Det är väl så att man får vad man beställer och betalar för. Stenas beställningar och krav på pris blir att man får just det man beställer - man har ju alltid en representant på plats, från rederi och klassällskap - så det är bara att anmärka. BZ bygger ju en hel del för polarområdena -som bekant- det var dessutom ett av de varv som först började med såväl helsvetsade fartyg och elektrisk svetsning på 1920- och 1930-talen, och det sovjetiska fartygsstålet är ju känt världsvida för övrigt. Visst var det märkligt med Stenas fortsatta oprion på Stena Ro/ro-klassen, jag såg att dessa fyra nya skrov till och med hade tilldelats IMO-nummer!  Jag tro inte den statliga byråkratin påverkar hur aktiebolaget Baltijskij Zavod fungerar, ryska företagare och ekonomer är överhuvdtaget oftast ganska duktiga och professionella att ha att göra med. Men jag vet ju inga detaljer exakt om saken på denna punkt.

Vad gäller ubåtarna: visst är det bevakning av varandra som gäller under ytan, förr kunde det bli riktigt hett! När de nya ubåtarna av den nya fjärde generationen nu går i vattnet vid SevMash och gör tester i havet, visst finns som vanligt brittiska, franska och amerikanska yt-, övervaknings- och ubåtsfartyg i regionen och lyssnar på ljuden - så är det alltid, och ömsesidigt vid bl.a. NATO-övningar - då dyker alltid ryska SIGINT-fartyg upp. Samtidigt är det en trygghet att man vet hur normalljuden låter hos potentiella motståndare. Däremot tror jag inte att de här länderna uppfattar varandra som dödsmotståndare, tack och lov längre. Däremot vet man ju inte politiskt vem som sitter i Vita Huset eller i Kreml inom en tid - och man måste samla in sådana här ljud, mönster och beteenden. Säkert är Stilla Havsregionen mer aktuell rent militärt på längre sikt, medan Barents hav och Nordpolen är aktuell vad gäller uppdelning av naturtillgångar, gränsdragning i ekonomiska zoner, sjöfart i mer isfria regioner och annat. Som generalen och sedermera preisdenten Charles de Gaulle så exakt uttryckte saken: "stater har inga vänner, stater har objektiva intressen". Och så är det väl. På sikt skulle Europa och Nordamerika må bra politiskt, socialt och militärt, liksom säkerhetsmässigt, om Ryssland enades och integrerades med hela Västeuropa - men med dagens gamla KGB:are (tyvärr) i Kreml blir det hela i den processen förskjutet på framtiden.

Ja den ryska björnen,den gillar nog inte bli trängd,vi får väl se framöver vilken politik ? Ryssland - Kina - Förenta Staterna ?